Arkeologi är ett samhällsvetenskapligt ämne. Till skillnad från naturvetenskap där fakta testas upprepade gånger och bekräftas när resultatet bli likadant varje gång så kan vi tyvärr inte veta med samma säkerhet hur livet var förr. Därför handlar mycket inom arkeologin om tolkning. Men! Vi hittar inte bara på utan använder flera olika sätt att ta reda på hur det förmodligen var.
Om vi till exempel hittar flera runda fläckar i marken som bildar ett rektangulärt mönster så vet vi utifrån tidigare undersökningar att det är ett hus som har haft nedgrävda stolpar som burit upp väggar och tak.
Bra, då vet vi ungefär hur stora husen var och utifrån stolparnas placering kan vi även lista ut hur taket varit byggt. Var väggarna av lera eller trä? Vi hittade bara lite lera från raserade väggar längst i väster (mot fotbollsplanen) så vi tror utifrån frånvaron av lera och de jämna avstånden mellan stolparna att väggarna varit uppbyggda som träramar med stående plankor i.
För att få reda på mer om husen så grävde vi i stolphålen. Sedan tog vi jord i stolphålen och lade i påsar. Några påsar skickade vi till en expert som undersökte om det fanns några fröer i jorden. Olika fröer hamnar i olika miljöer. Till exempel hittas ofta fröer från ängsväxter i hus som varit stall. Då har djuren ätit upp växterna och bajsat ut fröerna. Lite av bajset har blivit kvar på golvet och tack vare det kan vi lista ut att huset i fråga varit ett stall. Men i det här huset fanns inga ängsväxter. Inte heller fanns det frön eller sädeskorn från matlagning. Det skulle i så fall tytt på att det varit en bostad. Faktiskt hittades inga fröer alls i den jord som analyserades! De flesta fröer bevaras först om de blivit förkolnade, alltså uppvärmda, exempelvis för matlagning över öppen eld. Vi hittade ingen eldstad i huset. Kanske har det aldrig funnits någon eller så har den varit uppbyggd över golvnivå och försvunnit när senare tiders bönder dragit med plogen över huset.
Däremot hittade vi kol. Och kol är bra för den kan vi skicka till ett laboratorium som undersöker hur mycket kol-14 som finns kvar i kolet. Ju mindre kol-14 desto äldre är det som analyserats. Faktiskt kan allting som har levat, både växter som vete och träd, liksom djur och människor dateras med kol-14 eftersom allt levande innehåller kol. Det var så vi förstod att det mindre huset byggdes i slutet av 1000-talet. Det stod kanske i 50 år innan det revs och det stora huset byggdes istället.
Vi gjorde heller inte så många fynd i husen. Ett stolphål innehöll en trasig synål, några andra hade små bitar av djurben. Det är inte mycket att gå på så därför vet vi inte vad husen har använts till. Om vi ska gissa så kan vi använda oss av uteslutning:
- inga ängsväxter – inget stall
- inga sädeskorn – ingen matlagning
- en trasig nål
- enstaka djurben – kanske matrester?
Så kan vi även konstatera att husen var
- rejält byggda
- fina med högt i tak och olika taknivåer (särskilt det andra huset)
Vad är det för plats där varken djur eller människor äter eller förvarar prylar? Kanske var det en samlingslokal för bygden där folket i Ekeby samlades för olika möten. Vad tror du?